Bättre placeringar 2019

I 2018 års skolval fick 92 procent av de blivande förskoleklasseleverna sitt förstahandsval och 98,5 procent någon av sina tre valda skolor.

Bland de som valde till årskurs 1–9 fick 73,3 procent sitt förstahandsval och 90,3 procent något av sina tre val. Siffror som kan bli bättre, men som trots allt är rätt bra.

Jag delar Åsa och Mikael Bertzes ambition (UNT 7/1) om att Uppsala kommun ska ha ett skolplaceringssystem som är rättvist. Självklart ska det också vara förenligt med lagstiftningen, vilket vårt nuvarande system vid rättsliga prövningar visat sig vara. Däremot finns utrymme för förbättringar. Det är inte enkelt att skapa ett skolplaceringssystem som är helt rättvist, och trots årliga förbättringar finns fortfarande bitar kvar att utveckla. Idéer som kan förbättra systemet ska självklart välkomnas och undersökas, och utbildningsnämnden och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt för att förfina systemet så att så många som möjligt av de som gör ett aktivt skolval kan få plats på någon av sina önskade skolor.

Mitt mål är att elever och föräldrar i största möjliga utsträckning ska vara nöjda med sin skolplacering, samtidigt som det ska vara tydligt och begripligt hur placeringarna utifrån gjorda skolval går till.

Min uppfattning är att de problem och effekter som ibland uppstår vid skolplaceringarna utifrån dagens system inte rakt av löses genom det förslag som debattörerna presenterar i UNT.

Ett problem med debattörernas förslag till ny formulering av principen om hur relativ närhet ska tillämpas, är att kommunen inte har rådighet över placeringar på friskolor. Att, som debattörerna föreslår, ”den alternativa skolan är den närmaste skolan som kan garantera eleven en plats om den inte får något av sina högre val” skulle kräva att kommunen hade lika många kommunala skolplatser som elever. Det är varken möjligt eller önskvärt så som jag ser det.

När elever efter ett gjort val ska placeras på skolor placerar först friskolorna, i mån av plats, de elever som sökt deras skola. Där kan kötid vara en avgörande faktor.

Därefter sker placeringarna till kommunala skolor. Att skapa det antal skolplatser som kan garantera varje elev en kommunal skolplats – som sedan skulle stå tom om eleven väljer en friskola – är ogörligt ur både ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv. Det skulle kräva en ökning av antalet kommunala skolplatser med 20 procent, eller mer konkret, 5 000 platser. Jag tror inte heller att det är debattörernas avsikt, men det krävs för att deras förslag skulle kunna bli verklighet.

Att få fram skolplatser där de behövs är redan i dag, då vi kan förlita oss på ett antal väl etablerade friskolor, ett styvt arbete. Men att tillhandahålla fler kommunala platser än vad som i praktiken behövs är inte rimligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Pengarna ska gå till undervisning av de elever vi har.

Jag har besökt websidan som Åsa och Mikael Bertze driver. Flera av de problembilder som där målas upp delar jag. Jag ser därför gärna att den dialog som utbildningsförvaltningen haft med debattörerna fortsätter.

Andra av deras förslag anser jag vara mer problematiska och riskerar följdeffekter som noggrant måste analyseras och där kontentan kan bli att det inte är rätt väg framåt.

Uppsala kommun har ett pågående avtal med en leverantör av mjukvaran för skolval och skolplaceringssystemet. Det är inget vi kan ta oss ur för att en annan leverantör under rådande avtalstid anser att de kan erbjuda oss ett bättre system. Men i samverkan med vår nuvarande partner arbetar vi oupphörligen för att förbättra systemet.

Inför 2019 års skolval görs följande förändringar av skolplaceringssystemet:

1. Elever som inte gjort något skolval placeras samtidigt som dem som gjort ett aktivt val, vilket inte tidigare varit fallet. Ingen elev ska missgynnas av att föräldrar av något skäl inte gjort ett val.

2. Elever som inte kan erbjudas något av sina tre val omhändertas genom att systemet i körningen lägger till de tre faktiskt närmsta kommunala skolorna för att stärka möjligheten till en placering nära hemmet.

3. För elever som ansöker om byte av skola i skolvalet föreslås att den nya placeringen omgående i systemet ersätter elevens tidigare placering från och med nästkommande läsårs start, vilket innebär att eleven inte längre uppehåller två platser i skolvalet. Fler lediga platser skapas alltså.

I och med detta kommer vi en bit på väg.

För att underlätta för de elever och föräldrar som ska välja kommer de kommunala skolorna inför årets skolval till åk sex och sju att färgkodas för att tydliggöra platstillgången.

En färg signalerar att det inför skolvalet finns mindre än tio lediga platser, och att man därför ska vara medveten om att konkurrensen om platserna är stor. En annan att många lediga platser kommer att finnas.

Utbildningsnämnden fortsätter arbetet med att förbättra skolvalet och skolplaceringssystemet för att säkerställa att alla elever får en rimlig och rättvis placering. I det arbetet välkomnar vi förslag likt de Åsa och Mikael Bertze presenterar.

Läs Åsa och Mikael Bertzes debattinlägg här