Mäns våld mot kvinnor tar inte semester

På kort tid har sex kvinnor och flickor i Sverige dödats och i samtliga fall misstänks män i deras närhet för mord. Våld i nära relationer är ett akut och allvarligt samhällsproblem där det bakom varje rubrik finns en mamma, dotter, syster och arbetskollega. Dessa kriminella handlingar får inte bara rättsliga konsekvenser utan leder till så mycket mer lidande. Detta måste få ett stopp. Nu.

Med Liberalerna i spetsen har regeringen drivit en tydlig linje för att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Det måste ske ett paradigmskifte i rättspolitiken – från fokus på gärningsman till brottsoffrets upprättelse och skydd.

Därför görs nu en översyn av straffskalorna för vålds- och sexualbrott för att bättre återspegla brottens allvar, kontaktförbudslagstiftningen ses över för mer kraftfulla resultat och stödet utökas till 46 miljoner för att förstärka samarbetet mellan myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle. Totalt satsar regeringen över 600 miljoner mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

För att våldsutsatta ska kunna lämna och inte återvända till en destruktiv och farlig relation behövs en kedja av samordnade insatser från en rad olika aktörer. Här är välfungerande kvinnojourer är en viktig resurs. De erbjuder skydd, rådgivning och stöd – såväl på akut basis som genom långsiktig hjälp och rehabilitering.

I dagsläget saknar Knivsta och Heby en egen kvinnojour och i många andra kommuner riskerar de nedläggning. Genom att ta ett helhetsgrepp och säkerställa att det finns en kvinnojour i varje kommun kan vi garantera att varje kvinna i behov av skydd och stöd kan få det, oavsett var i landet hon befinner sig. Det är hög tid att varje kommun tar sitt ekonomiska ansvar och ser till att ingen kvinna lämnas i skuggan av våld och förtryck.

Detta är ett arbete som kräver långsiktighet och uthållighet där mer resurser är en bit på vägen. Men det räcker inte. I dagsläget är allt för många insatser inriktade på att hjälpa kvinnan först när hon är redo att lämna relationen. Samhället behöver finnas som ett stöttande skyddsnät och ingripa i ett mycket tidigare skede. Grannar, hyresvärdar, sjukvård, polis och socialtjänst vet ofta om och känner till många av offren.

Dagens agerande går för långsamt och insatserna måste sättas in tidigare för att korta händelseförloppet och minska lidandet. Vi vet att våldet börjar långt före det första slaget och i destruktiva relationer följs ofta kränkningar av kärlek och omhändertagande. Genom tvivel och ifrågasättande av den egna verklighetsuppfattningen bryts personen successivt ned till dess att det inte finns någon kraft kvar. Liberalerna vill ge makten tillbaka till kvinnorna och stärka dem i sina motståndshandlingar.

Därför ska män som slår kvinnor aldrig få behålla hyreskontraktet, i stället bör det skrivas över till de barn och kvinnor som utsatts för fysiskt och/eller psykiskt våld. Ett eget boende är centralt för att skapa den trygghet och stabilitet som krävs för att återta kontrollen över sitt liv. Tillsammans med hyresvärdar måste kommunerna säkerställa att ingen kvinna eller barn tvingas stanna kvar i ett farligt hem bara för att förövaren står på hyreskontraktet.

Mäns våld mot kvinnor börjar med pojkars våld mot flickor. Skolor, föreningar och andra organisationer måste tidigt arbeta för att bryta strukturer och attityder som accepterar och normaliserar våld i nära relationer. I slutändan är det endast genom att stå upp för varje kvinnas och flickas rätt till ett liv fritt från våld och förtryck som vi kan skapa ett samhälle där jämställdhet och respekt är en självklarhet för alla. Liberalismen och jämställdheten har länge gått hand i hand. Och trots att kampen för jämställdhet har pågått i över 100 år är den ännu inte vunnen.

Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)
Jennie Claesson, kommunalråd (L)
Eva Edwardsson, styrelseledamot, Liberala Kvinnor
Anna Koskela-Lundén, ordförande, Liberala Kvinnor i Uppsala län
Marmar Moshfeghi, styrelseledamot, Liberala Kvinnor i Uppsala län