Vår vision om ett hållbart växande Uppsala

Hur mycket ska Uppsala växa, och på vilket sätt? Det är vad fyrspårsavtalet med staten egentligen handlar om, Uppsalas tillväxt. Uppsala är ett av Europas mest expansiva tillväxtområde med nya företag, världsledande forskning och innovationer. Människor flyttar hit och nya stadsdelar växer fram. Men i vilken utsträckning måste vi bygga för att fyrspår mellan Uppsala och Stockholm ska bli verklighet? Och behöver vi aktivt jobba för att fler ska flytta till vår fina kommun? Det är frågor med mycket komplexa svar.

Hypotetiskt genom det kommunala planmonopolet skulle vi kunna sätta stopp för utvecklingen och hävda att Uppsala är färdigbyggt. Dilemmat är då när det skulle anses som färdigt, borde det ha varit på 50-talet, 70-talet eller nu på 20-talet? Oavsett när det hade varit så hade många fina och uppskattade stadsdelar inte funnits idag, som Sunnersta, Fålhagen eller Bergsbrunna.

Uppsalas tillväxt är inte enbart en politisk fråga, utan även en naturlig utveckling av en attraktiv stad, i ständig förändring och som under århundranden lockat människor och företag. Människor som flyttat hit kallar sig idag Uppsalabor med stolthet och företag har valt vår kommun för dess konkurrensfördel mot Europa och världen. Vi måste ta vara på detta som en av våra bästa och största styrkor.

Kärnan i en modern och tillväxtorienterad stadsutveckling är att det utvecklas. Speciellt en stad som Uppsala med en rik historia, två universitet, internationella industrier, statliga verk, 22 000 företag och geografisk närhet till flygplats och huvudstaden. Detta är vad den fördjupade översiktsplanen  för sydöstra stadsdelarna innebär – en vision för det framtida Uppsala som sträcker sig 30–50 år framåt i tiden.

Att vi idag har en fördjupad översiktsplan beror inte enbart på avtalet med staten. Området söder om Sävja och Bergsbrunna har varit aktuella för exploatering sedan slutet av 1960-talet. Dels när diskussionerna om CERN och Max IV fördes där Uppsala var mycket aktuellt för dessa etableringar, och mer specifikt området söder om Bergsbrunna som placering. Även när diskussioner kring Alsike tog fart på 1980-talet var planen att bygga ihop södra Uppsala med Alsike genom det aktuella området samt Dansike. En anledning till att Norra Lunsen blev ett naturreservat 2003 var för att tydliggöra vad som skulle exploateras och vad som skulle skyddas. Alla dessa planer har varit kända i de så kallade översiktsplanerna för Uppsala kommun. Där pekade kommunfullmäktige, med olika partier och konstellationer, ut exempelvis stationsläget i Bergsbrunna och bebyggelsen runtomkring. Den småskalighet som idag råder i Nåntuna, Bergsbrunna, Vilan eller Uppsävja kommer även att vara så framöver. Inte en enda bostad kommer att byggas i nämnda stadsdelar enligt den fördjupade översiktsplanen.

Alla partier i fullmäktige vill exploatera de sydöstra stadsdelarna. Den politiska konflikten handlar om hur mycket, där en del partier vill bygga runt 10 000 bostäder, andra kan tänka sig runt 20 000 så länge det är småhus medan huvudförslaget rymmer både och. Om fullmäktige säger ja till planerna kommer det inte betyda att det kommer att stå 21 500 bostäder där dagen efter, och inte heller efter 10 år är vår kvalificerade gissning. Det kommer att byggas runt 750 bostäder per år i takt med befintlig efterfråga och övriga behov. Det är en del i kvalitetsarbetet när vi utvecklar de sydöstra stadsdelarna och ligger till grund för handel, arbetsplatser, offentlig service samtidigt som det skapar bra förutsättningar för att kunna leva på ett hållbart sätt. Planperioden gäller fram till 2050 men vi kan räkna med att det kan ta längre tid än så utifrån hur alla andra stora byggnationer har utvecklats, exempelvis Rosendal, Ulleråker och östra Salabackar.

Vi i Liberalerna har fått med två viktiga saker, dels ett skydd om Linnés Sävja samt att en plan för Dansike ska arbetas fram. Vi ser det som en viktig reservplan om kommunen i framtiden behöver justera och fördela antalet bostäder utifrån förtätningsperspektiv men också okända orsaker. Byggnormerna kan komma att ändras om 20 år, kanske dyker det upp en utrotningshotad skalbagge eller så hittar arkeologer historiska gravar. Därför är det bra med ett framtidsperspektiv och att Dansike utreds redan nu.

All erfarenhet och forskning visar att det bästa för ett samhälle är att det växer organiskt. Utbyggnadstakten behöver justeras så att en jämn åldersfördelning kan erhållas över åren. Det är bra för den sociala samvaron, belastningen på skolor, transporter och barnomsorg. Liberalerna anser att kommunen ska planera långsiktigt och utgå från de bostadsbehov vi känner till idag och den efterfrågan som med stor sannolikhet kommer att finnas en lång tid framöver. Utbyggnaden ska göras i den takt som motsvarar efterfrågan. Med många nya bostäder följer behov av samhällsservice och kommersiell service. Om efterfrågan på bostäder skulle minska, för att det föds färre barn eller färre skulle vilja flytta till Uppsala, så påverkas naturligtvis omfattningen och tidsplanen för byggandet.

Liberalerna är ett tillväxtpositivt parti. Vi tror att marknaden tillsammans med det offentliga kan utveckla samhället utifrån ett hållbart perspektiv. Det handlar om jobb, välstånd, välmående och företagsamhet. Det är vår vision om ett hållbart Uppsala.

Mohamad Hassan (L), kommunalråd
Helena Hedman Skoglund (L), kommunalråd
Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot
Jennie Claesson (L), kommunalrådskandidat
Sussie Åhlander (L), kommunalrådskandidat
Anders A. Aronsson (L), 1:e vice ordförande plan- och byggnadsnämnden