Bakgrund
Du har säkert hängt med i debatten om Uppsalas framtida konstmuseum och utvecklingen av slottet som turist- och besöksattraktion. Diskussionen om konstmuseet har pågått i cirka 70 år. Under åren har ett flertal utredningar genomförts som pekat ut olika placeringar i kommunen. Slottet har på ett eller annat sätt alltid funnits med som ett alternativ. Samtidigt har slottets roll och relation till kommunen varit en ständigt återkommande historia.

Vid slutet av 1800-talet slöts det första avtalet mellan kommunen och staten om skötsel av slottsparken och slottsbacken. Genom Uppsala kommun och staten, i samarbete med Länsstyrelsen, Uppsala universitet och Uppsala studentkår, tillkom Rikssalsstiftelsen som senare resulterade i återskapandet av Rikssalen på 1930-talet. Efter det hände det inte särskilt mycket förutom diverse inhyrningar. Tanken på ett museum på slottet kom under 1990-talet då Landsarkivet flyttade ut från lokalerna. När ett antal universitetsinstitutioner flyttade in 1995 samlokaliserades även kommunen konstmuseum med universitetets konststudiesamling.

Under årens lopp flyttade universitetet ut och kvar stod Uppsala konstmuseum. Trots många aktörers ambitioner har inga stora omtag skett sedan dess. Bristen på mod och handlingskraft har påverkat slottets attraktionskraft i en negativ riktning. Detta behöver ändras. Slottet har potential att bli en internationell destination tack vare dess rika historia och viktiga roll i den svenska historien. Nu har vi en möjlighet att utveckla ett viktigt landmärke som idag inte tas tillvara.

Liberalernas ståndpunkt
Liberalerna gick till val på att fatta beslut om det framtida konstmuseet och att inleda en utveckling av slottet under mandatperioden. Ärendet som Kommunstyrelsens arbetsutskott har hanterat går i linje med vad partiet anser och vi ställer oss bakom beslutet att skapa ett nytt och modernt konstmuseum i slottet samtidigt som andra verksamheter utvecklas, bland annat ett historiskt centrum med stads-, arbetar- och näringslivshistoria. Vi vill visa upp den historia som skapats av stadens invånare, ett förflutet att vara stolt över och som behöver få en plats i vår gemensamma berättelse om Uppsala, Sverige och världen. Vi måste värna och tillvarata stadens klassiska silhuett med slottet och dess kringliggande kulturhistoriskt värdefulla miljö.

Liberalerna ser fram emot alla de samarbeten som finns uppradade i beslutsunderlaget och även andra potentiella samarbeten. Universiteten, Upplandsmuseet, Gustavianum, Carolina Rediviva, Uppsala Linneanska trädgårdar, Uppsalas konst- och kulturliv, Svenska Kyrkan, Industriminnesföreningen och Uppsalas näringsliv är alla viktiga aktörer för att konstmuseet ska utvecklas tillsammans med hela slottsområdet. Vi ska verka tillsammans för att göra området till något det borde ha varit sedan länge: en destination bestående av högklassiga verksamheter med ett kvalitativt konstmuseum i centrum.

Satsningarna på slottet
Om vi anpassar och utvecklar slottets lokaler kommer konstmuseet att få helt nya förutsättningar att bedriva en högklassig verksamhet. Miljön blir bättre för såväl de som arbetar på museet som för besökare och konstverk. Uppsala konstmuseums yta kommer att fördubblas för att ge möjlighet till fler och större utställningar samt att möjligheterna att låna in konst från andra museer ökar.  Museet kommer även kunna utveckla samarbeten med konstnärer och forskning inom olika områden. Genom att radikalt förbättra lokalerna för den pedagogiska verksamheten kommer museet kunna ta emot dubbelt så många skolklasser och kulturskolegrupper. En utvecklad och bättre verksamhet kommer locka fler besökare till museet. Det gäller att skapa förutsättningarna för att kunna ha ett riktigt bra konstinnehåll.

Konstmuseet får idag många besökare som vill se mer av slottet och få mer information om dess historia. I förslaget ligger därför att inrätta ett historiskt centrum i anslutning till konstmuseet med utställningar som belyser människan, industrin, slottet, universitetet och kyrkan i Uppsalas olika historiska skeden. Utifrån ett demokratiperspektiv vore det därför utmärkt att förlägga konstmuseet på slottet och kombinera det med att skapa ett historiskt centrum. Genom att lyfta fram och visa både konst och historia vill vi göra det till ett självklart besöksmål för såväl Uppsalabor som besökare. Slottsparken runtomkring kommer även satsas på för att bli en bättre plats för konst, kultur och rekreation. Allt handlar om att skapa ett riktigt bra besöksmål.

Slottet behöver därför bli mer tillgängligt från östra branten och knytas samman mer med centrum. Förslaget med en hiss är det som kan bli mest attraktivt med en fin utsiktsplats och är den lösning som är både mest driftsäker och prisvärd. Det gäller också här att sätta in sig i situationen för äldre och personer med funktionshinder som vill ta sig från Svandammen upp till slottets ingång. För många är Bleke backe och sträckan förbi Carolina Rediviva inte några alternativ. Vi får möjligheten lösa detta tillgänglighetsproblem en gång för alla.

Vi ser också att konsten behöver nå nya målgrupper och möta människor på andra platser runtom i kommunen. Ovanpå detta så kommer även i samarbete med Uppsalas fastighetsägare en ambulerande konsthallsverksamhet inrättas som komplement till konstmuseets verksamhet. Det blir temporära utställningar i de lokaler som för tillfället står tomma i väntan på att företag ska flytta in.

Kaniken
Mot slottet ställdes alternativet Kaniken som Liberalerna anser är ett sämre förslag. Kanikens främsta fördel är att det ligger på Västra Ågatan, men där slutar alla fördelar. Möjligheten till utveckling, expansion, säkra leveranser och tillgänglighet är sämre än på slottet. En bra sammanfattning gavs av denna insändare som publicerades i UNT 03/16:

Kaniken ligger mellan Västgöta och Norrlands nationer, Västra Ågatan och privata bostäder. Inga utvecklingsmöjligheter i det läget och ingen utomhusmiljö. Gatan är smal och ligger tätt inpå fasaden. Ska transporter eller färdtjänst stanna utanför entrén så måste trafiken bakom stanna och vänta. Det bästa man kan säga om läget är att det är nära att slinka in när man är på stan.

I Kaniken planeras sju utställningssalar på plan 3 och tre salar på plan 4. Den största salen, kallad bunkern är 414 kvadratmeter. Övriga varierar i form och storlek, 35 kvadratmeter till 240 kvadratmeter. Nästan alla har en eller flera pelare i rummet. Pelare och balkar håller upp huskroppen på alla tre plan. I förstudierna talas om låg takhöjd, smala gångar, nivåskillnader och intim karaktär. ”Kanikens arkitektoniska förutsättningar skapar intressanta upplevelser”. I sex av de tio salarna finns inget dagsljus. Rörigt och instängt är mitt intryck.

Uppsala är också en av arton orter i Sverige som bedöms ha en betydande översvämningsrisk och Kaniken kan översvämmas redan vid ett 50-årsflöde. Det bedöms inte ha lika bra solläge som slottet för restaurang och kaféverksamhet vilket är viktiga dragare för ett museum. Gångavståndet från närmsta busshållsplats Trädgårdsgatan till Kaniken är längre än gångavståndet från busshållplatserna vid Slottet med tillgänglighetsanpassningar.

I grund och botten handlar det om att välja det alternativ som är bäst för konsten och att tänka långsiktigt inför framtiden. När vi planerar för verksamheter måste vi utgå från att verksamheten växer och utvecklas och Kaniken erbjuder inte denna möjlighet. Därför står inte valet för framtida konstmuseum för oss i Liberalerna mellan Kaniken och slottet, utan för oss är valet slottet eller en nybyggnation.

Statens fastighetsverk
Kommunens medpart till satsningen på slottet är Statens fastighetsverk, en samhällsviktig part som förvaltar vårt kulturarv med bravur. I dagsläget omfattar deras egendom bland annat fyrtio slott och herresäten, vilket innebär att renoveringar och projekt i slottsmiljöer är vardag i deras verksamhet. Åtgärder som de utför kan handla om alltifrån att genomföra tillgänglighetsanpassningar och ställa i ordning lokaler för medlemmar ur kungafamiljen till allmänt underhåll som att exempelvis renovera fönster, fasader och interiörer. Utöver slott och slottsmiljöer har de en stor bredd av objekt i sitt bestånd vilket innebär en stor byggprojektportfölj.

Exempel på byggprojekt:

  • Universitetshuset. Renovering 2016 – 2017.
  • Carolina Rediviva. Klara med renovering och ombyggnad 2019.
  • Gustavianum. Omfattande renovering påbörjad.
  • Nationalmuseum. Renovering och ombyggnad klart 2018. Vinnare av ROT-priset, Betongpriset, Stenpriset och Årets Fasad. Nominerad till Årets bygge och Kasper Salin-priset.
  • Ny fasad Kristianstad residens. Årets Fasad 2020.
  • Borgholms slottsruin. Europa Nostra-priset för sin restaurering.
  • Skissernas museum i Lund. Tillbyggnaden fick Kasper Salin-priset 2017 och fick utmärkelsen Årets museum 2019.
  • Varbergs fästning. Här finns Hallands Kulturhistoriska museum. Totalrenoverades 2013 – 2014.

Exempel på några större, pågående ombyggnads- och renoveringsprojekt:

  • Kvarteret Rosenbad.
  • Förstudie för Ny Opera i Operan.

Statens fastighetsverk är en hyresvärd och förvaltare som sätter kulturmiljö och historia före allt annat, en samarbetspart som vi kan känna oss trygga med. Mer information finns tillgängligt på deras hemsida här.

Processen framåt
Liberalerna vill tillvarata den historiska chansen att göra något riktigt bra av slottsområdet. Vi vill ha ett konstmuseum på slottet tillsammans med ett historiskt centrum, tillgängliggöra parkområdet och göra det till en naturlig del av stadskärnan.

Kommunstyrelsens beslut den 3 mars för slottet innebär att Uppsala kommun påbörjar förhandlingar med Statens fastighetsverk. Resultatet av förhandlingen kommer sedan att ställas inför kommunfullmäktige senare i höst. Om vårt förslag faller i fullmäktige kommer Liberalerna att förespråka ett nybyggt konstmuseum.

Skisser är inte färdigt utförande
Det finns något som behövs lyftas fram gällande missuppfattningarna om det grafiska materialet. De förslagsskisser på slottet som spridits är tagna ur sitt sammanhang och har felaktigt presenterats eller uppfattats som slutgiltiga. Exempelvis har skissen på hissen missuppfattats som att den skulle vara högre än södra tornet och volymskissen på bastionen har hävdats att den skulle bebyggas med en stor, vit, och slät betongkloss. Ingen av dessa skisser är slutgiltiga förslag, vilket Statens fastighetsverk också klargör på sin hemsida.

Förslaget från Statens fastighetsverk är att taket höjs på den nuvarande byggnaden på bastionen. Taket är ett väderskydd som inte var tänkt som en långsiktig eller permanent lösning när det först sattes upp på 1940-talet. I förslaget höjs taket upp till den ursprungliga takhöjden från 1600-talet och standarden förbättras. Hur själva utbyggnaden kan se ut och gestaltas kommer att bli ett uppdrag för bra arkitekter och kommer att prövas i samråd med Riksantikvarieämbetet i ett senare skede. Detta gäller även hur lösningen uppför den östra slottsbacken kommer att se ut, vare sig det blir hiss, rulltrappa eller bergbana. Det är varken kommunens eller Statens fastighetsverk avsikt att förvanska eller riskera den känsliga slottsmiljön.

Det är självklart att man kan ha en annan ståndpunkt i denna fråga. Åsiktsskillnader är vad som bär upp ditt och alla andras demokratiska engagemang! Men ta gärna del utav vår motivering bakom ställningstagandet för att skapa en förståelse bakom vårt resonemang och inte via de missuppfattningar som spridits tillsammans med dessa förslagsskisser. Det slutgiltiga förslaget är vad som kommer att presenteras för kommunfullmäktige som sedan fattar beslut.

 

Avslutningsvis
Jag vill uppmuntra dig att besöka Uppsala kommuns hemsida med all information om framtidens konstverksamhet. Här finns allt (och mer!) som du kan behöva att läsa, som till exempel förstudiematerial och utredningsrapporter om Slottet och Kaniken. Längst ner på sidan hittar ni även ett batteri med vanliga frågor och svar.

Jag finns även tillgänglig om du undrar något, det är bara att höra av sig via mail. Det politiska samtalet är utvecklande och roligt – speciellt om det bygger på fakta och tillit. Jag ser fram emot ditt mail!

Mohamad Hassan (L)
1:e vice ordförande i kommunstyrelsen