Uppsala musikklasser är exempel på L:s skolpolitik

Uppsala musikklasser startade 1982 som ett resultat av ihärdiga föräldrars arbete ivrigt påhejade av entusiastiska barn. Förebilden var Adolf Fredriks musikskola i Stockholm.

Vid den här tidpunkten var idén kontroversiell. Att små barn skulle göra gehörstester och visa upp sina färdigheter för en urvalskommitté var oerhört provocerande. Det blev demonstrationer på Uppsalas gator och det skrevs debattartiklar i Uppsala Nya Tidning. Frågan lyftes till och med i Sveriges riksdag, där Jörgen Ullenhag – den dåvarande riksdagsledamot för Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) – försvarade rätten och möjligheten för musikintresserade elever att spendera sin skoltid tillsammans med likasinnade.

Nu har det gått 40 år sedan starten och även om vi i dag tar skolan som ett självklart inslag i Uppsalas kultur- och skolmiljö var hotet om en nedläggning ständigt närvarande under många år. I synnerhet i samband med ett val. Flera politiska partier ansåg inte att en kommunal skola ska ha kunskapsprov som urvalsmekanism. Sedan tolv år tillbaka drivs därför Uppsala musikklasser som en friskola inom ramen för en stiftelse.

Genom åren har Uppsala musikklasser utvecklat tusentals elever i deras färdigheter och talanger. Det finns elever som i vuxen ålder ägnar sig åt musik på heltid, men merparten har sång och musik som en hobby. Alla elever, oavsett yrkesval, kan se tillbaka på en skolgång där det gemensamma musikintresset berikat dem med erfarenheter.

Vi tycker att talanger och specialintressen ska uppmuntras. Ett samhälle berikas av att elevers intresse och ambitioner förstärks. I dag bedrivs specialklasser inom musik, idrott och matematik. I Uppsala har vi lång erfarenhet av att bedriva spetsutbildningar.

Sverige kan inte bli en framtida kunskapsnation om elever hålls tillbaka i skolan. Enligt Skolinspektionens granskning blir ofta högpresterande elever inte tillräckligt stimulerande i skolan. Likvärdighet handlar inte om att alla barn och elever är lika – för oss liberaler innebär det att alla ska ha lika god chans att nå sin fulla potential. Liberalerna vill därför införa reformer som gör det möjligt för högpresterande elever i Sverige att nå ännu längre genom att uppmuntra intressen och passioner.

Liberalerna vill:

• Fördubbla antalet spetsutbildningar i Sverige. I dag finns det totalt 54 spetsutbildningar. Liberalerna vill öka den till drygt 100 spetsutbildningar.
• Ge statligt stöd till spetsutbildningar om en miljon kronor per klass och år. Stödet ska även gå till befintliga spetsutbildningar.
• Permanenta spetsutbildningarna i försöksverksamheten. Skolverket ska få i uppdrag att bevilja tillstånd att bedriva spetsutbildning under de kommande fem åren till de huvudmän som uppfyller kraven.
• Humaniora och bildning behöver stärkas i skolan. Liberalerna vill bredda spetsutbildningarna och verka för att de finns inom fler ämnen. Spetsutbildningar behövs inom exempelvis språk, humaniora, matematik och svenska. Liberalerna vill se en ökad ämnesspridning, så att spetsutbildningar både ska spridas så väl över landet som mellan ämnen.
• Hela landet ska både leva och kunna studera. Liberalerna vill att spetsutbildningarna ska spridas ut geografiskt. I vårt län finns spetsutbildningar i Uppsala kommun, dessa vill vi permanenta. En ny spetsutbildning ska etableras i Enköpings kommun.

Valfriheten i skolan är inte självklar. Liberalerna vill att alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt de kan – oavsett om det är inom musik, idrott eller matematik.

Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd
Jennie Claesson (L), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden
Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i partistyrelsen
Maria Mattsson Mähl (L), fd elev i Uppsala musikklasser och ledamot i partistyrelsen
Svante Forslund (L), förstanamn Liberalerna i Enköping