Uppsala kan inte svika våra barn när hemmet sviker

Snart är julledigheten här. Tyvärr är julen en outhärdlig tid av oro och våld för alltför många barn. När skolor stänger försvinner den trygghet som för många är den enda fasta punkten i vardagen. Uppsala kan inte svika våra barn när hemmet sviker. Därför måste styret gå från ord till handling.

För de flesta av oss förknippas julen med familj, skratt och traditioner. Man ser fram emot att träffa släkt och vänner, äta gott och få tid för återhämtning. Även för de som inte firar jul är det framför allt en tid för hopp, framtidstro och reflektion.

Tyvärr gäller inte detta alla. För många barn är julavslutningen början på en outhärdlig tid: två veckor med ångest och rädsla. Två veckor där risken för övergrepp, vanvård och hunger ökar. Två veckor med våld i hemmet, föräldrar som dricker för mycket, och barn som inte får mat nog i magen. För dessa barn är julen dessvärre inte förknippad med tända ljus, förväntan och trygghet. Det är barn som mer än något behöver samhällets fullständiga stöd.

Rädslan för att bli utsatt är en verklighet för över en halv miljon barn i Sverige. Det är barn som lever med en förälder som lider av missbruksproblem eller psykisk ohälsa. Siffrorna är tydliga: våld mot barn har ökat i Sverige. Polisens statistik visar dessutom att larmen om våld i hemmet ökar under den stängda julhelgen – det kan vi inte acceptera. Av den anledningen krävs det mer av politiken så att barnen prioriteras lika mycket i handling som det görs i ord.

Vi Uppsalaliberaler menar att Uppsala måste ta ett större ansvar. När skolan stänger försvinner den plats som för många är den enda fristaden. Julen efterfrågar tydliga insatser, men också förståelse för vad barn i Uppsala faktiskt får genomlida. För att kunna möta problematiken måste man också erkänna och prata om problematiken.

I synnerhet behöver vi ett trygghetspaket för att säkra friheten för alla barn i Uppsala, oavsett förutsättningar. Vi vill att allaktivitetshus och andra verksamheter är öppna under hela julledigheten så att barn har en trygg plats att gå till när hemmet inte är säkert.

Vi vill att det finns en socialsekreterare på plats i varje skola så att man kan följa upp barnens livssituation inför och efter loven, för skolan är ofta den enda plats där barn vågar berätta. Samtidigt krävs en uppsökningsenhet för våldsutsatta barn. För att klara det krävs ytterligare resurser för att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och civilsamhälle så att vi tidigt kan upptäcka och agera när barn far illa.

Julen ska vara en tid av hopp där inget barn går hungrig, lever med våld eller känner sig övergivet. Det krävs mer än öppna mötesplatser och Socialtjänst, vi måste möta barnet vid rädslan. Därför vill vi att Uppsala går i täten och etablerar ett direkt samarbete med BRIS. För om vi förebygger lidande nu kan vi faktiskt bryta en ond cirkel. Barn som växer upp i våld och missbruk löper större risk att själva hamna i missbruk, psykisk ohälsa och utanförskap. Att agera är en skyldighet, men också en investering för framtiden.

Det krävs en nollvision för utsatta barn under jul i Uppsala. Det ska inte vara som idag där det finns barn som går och lägger sig hungriga, barn som hör skrik istället för skratt och barn som blir utsatta på riktigt. De barnen finns här i Uppsala. De går i våra skolor, de bor i våra kvarter. Vi har ett ansvar att se dem, att ge dem chansen att känna trygghet och värme.

Uppsala ska vara en trygg plats för alla barn – även på julafton.