Området mellan Sigtuna och Uppsala utgör ett av de mest natursköna och kulturhistoriskt rika stråken i Mälardalen. Längs Fyrisån och Mälarens strand mot Sigtuna finns ett varierat landskap med höga naturvärden, historiska miljöer samt goda förutsättningar för turism och ett rikt friluftsliv på både land och sjö.
Turism är idag en viktig näring. Knivsta kommun har exempelvis nyligen gett ett positivt besked till Krusenbergs Herrgård om att expandera från 60 till 136 rum, vilket visar på potentialen i området. Landsbygdsturismen växer stadigt i Sverige och de som vill paddla, cykla och vandra på sin semester blir allt fler.
Samtidigt bor många människor i och runt området längs Fyrisån och Mälaren. Nuvarande planer anger en stadig befolkningstillväxt, inte minst i södra Uppsala, vilket visar på att behovet av tillgång till natur kommer att öka. Trots detta saknas idag sammanhängande leder som binder ihop Sigtuna och Uppsala. Sträckan mellan Flottsund och Sigtuna saknar helt cykelled och det finns endast bitvis vandringsleder.
En klar anledning till att området inte utvecklats som helhet är att det delas av både kommun- och länsgränser, vilket försvårar samordning, initiativ och långsiktig planering. Många offentliga aktörer har tyvärr inte sett det regionala perspektivet. I förlängningen finns här också nationella värden eftersom leder mellan Uppsala och Sigtuna också knyter ihop Uppsala med Stockholm.
En stor utmaning för friluftsliv och turism är väg 255 som senare övergår i C 1039 fram till Sigtuna. Vägen är endast 7 meter bred på vissa delsträckor och har flera kurvor med dålig sikt. Det saknas plats för cyklister och fotgängare. Samtidigt så saknas i princip åtgärder för att göra det säkrare för personer att korsa vägen för att ta sig till busshållplatsen eller parkeringen.
Trafikverkets undersökning från 2021 visar att vägen är tämligen hårt trafikerad. I maj och september kunde antalet cyklister vid mätpunkten nära Flottsundsbron vara så låg som 10 per dag. Det låga antalet förklaras sannolikt med att den delen av vägen upplevs som farlig för cyklister.
När befolkningen nu förväntas öka så förväntas trafiksituationen förvärras. Det behövs en dialog som involverar de tre kommunerna, regionerna och staten för att skapa nya förutsättningar utan att alltför stort ekonomiskt ansvar läggs på enskilda kommuner.
Genom att utveckla Sigsalakorridoren kan Knivsta, Uppsala och Sigtuna skapa bättre möjligheter för cykling, vandring och naturturism samtidigt som folkhälsan stärks och fler arbetstillfällen skapas inom besöksnäringen. Med fler trygga och sammanhängande leder kan området utvecklas till en mer attraktiv destination för besökare och hembygd för invånarna. Det gynnar inte bara landsbygden utan också befolkningen och besöksnäringen i Sigtuna och Uppsala.
Vi vill ta ett gemensamt grepp där våra kommuner samarbetar kring utveckling och finansiering. Vi liberaler driver i våra kommuner nu på för etableringen av en gemensam arbetsgrupp med representation inte bara från kommunerna utan även andra relevanta organisationer. Knivsta, Sigtuna och Uppsala kan med ökade resurser, samarbete, långsiktighet och lokalt engagemang utveckla Sigsala-korridoren till ett föredöme för hållbar turism och tillgängligt friluftsliv i hela regionen. Det skulle vara positivt för både lokalbefolkningen och tillresta turister.
Eva Edwardsson, toppkandidat och kommunalråd Liberalerna Uppsala kommun
Pernilla Bergkvist, toppkandidat och gruppledare Liberalerna Sigtuna kommun
Anna Koskela-Lundén, toppkandidat och gruppledare Liberalerna Knivsta kommun
Publicerat i UNT 15 juli 2026.