Debatt: Kommunen och regionen borde dela ut gratis mensskydd

Mens är för många unga tjejer inte bara en biologisk företeelse utan också en källa till oro och skam. Det är en känslomässig berg- och dalbana där rädslan för att någon ska lägga märke till det är konstant närvarande. Att behöva smyga med bindor eller tamponger, eller ännu värre blöda igenom, förstärker känslan av att detta är något som måste döljas.

För vissa leder det till missade lektioner, inställda fritidsaktiviteter och en upplevelse av att stå utanför. Det handlar om mer än hygien – det handlar om jämlikhet, frihet och unga tjejers rätt att delta fullt ut i samhället.

Trots att vi kommit en bit på vägen är mens fortfarande stigmatiserat i många sammanhang och i samhället i stort. Var tionde flicka uppger att hon har missat undervisning på grund av bristande tillgång till mensskydd.

I hederskulturer är kontrollen över kvinnors kroppar ofta central. Familjens anseende är tätt knutet till tjejers beteenden och sexualitet, som kan innebära oskuldskontroller, begränsningar i klädval och rörelsefrihet. Till och med könsstympning.

Inskränkningarna hindrar tjejer från att leva sina egna liv på sina egna villkor och sträcker sig även till naturliga kroppsfunktioner som menstruation. Detta kan leda till ytterligare restriktioner och vanföreställningar som till exempel att man förlorar oskulden genom att använda tampong.

Denna kontroll kan begränsa tillgången till mensskydd och påverka tjejers möjlighet att delta i simundervisning och fysisk aktivitet. Konsekvenserna kan vara långtgående – inte bara utebliven skolgång, utan också hälsorisker i form av infektioner, läckage och dålig lukt när skydd används för länge.

För de som lever under föräldrakontroll blir tillgången till mensskydd ytterligare en fråga om makt. Om föräldrarna kontrollerar inköpen kan en enkel sak som att besöka en ungdomsmottagning och få kostnadsfria mensskydd innebära en ovärderlig frihet.

För att säkra tjejers rätt att delta i skola och samhällsliv har Liberalerna föreslagit att införa ett nationellt statsbidrag som möjliggör för organisationer runt om i Sverige att dela ut mensskydd. Samtidigt vill vi från Liberalerna i Uppsala agera här och nu. Lokalt kan vi redan ta steget att göra mensskydden tillgängliga för flickor, inte bara på skolor, bibliotek och fritidsgårdar, utan också på ungdomsmottagningar och vårdcentraler.

Detta är en konkret åtgärd för att ge unga tjejer lika förutsättningar och minska orättvisorna som slår hårdast mot de mest utsatta. Det handlar inte bara om att täcka ett hygienbehov utan om att ge unga friheten att fokusera på utbildning och fritid utan onödiga hinder.

Om föräldrarna kontrollerar inköpen kan en enkel sak som att besöka en ungdomsmottagning och få kostnadsfria mensskydd innebära en ovärderlig frihet, skriver Liberalerna i Uppsala.

När vi ser de utmaningar som unga tjejer möter exempelvis i skolan, särskilt de som lever under hedersförtryck, blir det uppenbart att våra insatser måste vara både målmedvetna och anpassade till deras behov.

För att långsiktigt bryta tabun och skapa en trygg miljö behövs också insatser för att utbilda om menshälsa. Genom att samarbeta med barnombudet i Region Uppsala kan vi säkerställa att rätt information når fram och att unga känner sig sedda och stöttade. Ingen ska behöva skämmas för sin kropp eller känna att de saknar stöd.

Som liberaler tror vi på individens frihet att forma sitt eget liv men vi ser också samhällets ansvar att ge alla lika förutsättningar. Att unga tjejer har tillgång till mensskydd är inte bara en hygienfråga. Det är en fråga om jämlikhet, frihet och delaktighet. Ingen ska behöva stanna hemma eller hindras i sin utveckling på grund av yttre begränsningar eller kontroll.

Det är dags att Uppsala visar vägen. Frihet börjar med de små sakerna – som att ingen ska behöva oroa sig för något så grundläggande som mensskydd. Låt oss tillsammans göra Uppsala till en region som står upp för jämlikhet och ungas rätt att delta fullt ut i livet.

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)
Jennie Claesson, kommunalråd (L)

Publicerat i UNT 28 oktober 2024.