Debatt: Den kommunala hemtjänsten ett system som sviker de mest utsatta

I dagens samhälle vittnar många äldre om en känsla av otrygghet inför risken att utsättas för olika typer av brott. Det får dem att undvika områden, aktiviteter eller avstå från att gå ut på kvällen. Men vad händer när denna otrygghet tar sig innanför hemmets väggar, den plats som borde vara ens fristad? Veras berättelse är en sådan tragedi där hemmet, en plats som borde vara fredad, istället blev en fruktansvärd brottsplats.

Redan hösten 2023 slog Vera larm om en man inom hemtjänsten som visade obehagliga och påträngande beteenden. Trots att hon sökte hjälp från kommunen ignorerades hennes varningar. Istället för att agera snabbt och beslutsamt tilläts mannen fortsätta sitt arbete vilket ledde till att hon våldtogs i sitt eget hem av den man utsedd att hjälpa henne. Vi finner inga ord. Hur kan detta hända och varför trodde inte hemtjänstchefen på Vera?

Det är oacceptabelt att äldre personer ska behöva känna sig omyndigförklarade, inte bli betrodda eller inte tas på allvar när de vänder sig till myndigheter, kommunen eller vården. De förtjänar ett värdigt och respektfullt bemötande under hela livet och att inte ta de problem som drabbar dem på allvar är ren och skär åldersdiskriminering. Bara för att en viss ålder uppnåtts innebär det inte per automatik att man är dement; många äldre är fortfarande klara och rediga i huvudet även om kroppen är skröplig.

Så är fallet med Vera men trots detta agerande hemtjänstchefen inte efter hennes nödrop. Den oro, skräck och hopplöshet som hon måste ha känt är svår att föreställa sig. Hur kan det komma sig att kommunen inte har dokumenterat hennes tidigare larm om mannens beteende och varför tilläts han fortsätta sitt arbete flera månader efter anklagelserna? Det är en fråga om integritet och om makten att själv kunna bestämma vem som stiger över tröskeln för att hjälpa till i vardagen.

Kommunens påstående om att de misslyckats att identifiera vem som besökte Vera vid den aktuella tiden är fullkomligt absurt. Varje hemtjänstbesök registreras digitalt via ett armband och det finns scheman som tydligt anger vilken personal som ska besöka de äldre.

För några år sedan när ett privat hemtjänstbolag i Uppsala brast och registrerade för mycket tid vid sina besök var kommunen snabbt ut och kritiserade verksamheten. Men i detta fall, där ett allvarligt brott har begåtts, har händelsen inte ens nått berörda politiker i kommunens äldrenämnd. Det är både anmärkningsvärt och fullkomligt oacceptabelt.

Vi liberaler är bestörta över vad som hänt Vera och andra äldre. Det är tydligt att kommunens rutiner har brustit. Nu är det av största vikt att snarast implementera ett systematiskt kvalitetsarbete som främjar lärande och förbättring inom kommunala verksamheter. Detta arbete måste inkludera en översyn av kommunens system för att hantera klagomål från äldre och rapportering av oegentligheter från anställda. För att motverka all form av tystnadskultur behövs fungerande och säkra kanaler där man kan larma om missförhållanden utan rädsla för repressalier.

Vi har även krävt bakgrundskontroll av samtliga som arbetar inom hemtjänsten och lagt en motion i kommunfullmäktige med nämnda förslag. Det är det minsta vi kan begära när det handlar om människors säkerhet och välbefinnande.

Ingen person ska någonsin behöva känna sig osäker eller otrygg i sitt eget hem. Veras berättelse blottlägger djupa och allvarliga brister inom hemtjänsten. Dessa måste åtgärdas omedelbart. Det handlar om att återupprätta äldres värdighet och införa en systematisk kvalitetsuppföljning där deras trygghet och säkerhet alltid är högsta prioritet. Vi måste säkerställa att något sådant här aldrig händer igen. För Veras skull och för alla andra som litar på att samhället ska skydda dem när de är som mest sårbara.