Se alla

Helena Hedman Skoglund: Nu inför vi bytesperioder i grundskolan

Tisdag 19 maj 2020

Som liberal politiker är jag en varm anhängare av valfrihet. Jag vill välja stort och smått i mitt liv och tror inte att någon annan är mer lämpad att göra de valen åt mig. Därför är jag till exempel för det fria skolvalet och försvarar det gärna, även om jag inte blundar för de problem som faktiskt finns.

Men innebär valfrihet kopplat till skolval att föräldrar och elever när som helst och hur ofta man vill under en skoltermin ska kunna byta skola? Finns ingen valfrihet annars? Enligt Moderaternas argumentation i utbildningsnämnden är det tydligen så. Liberalerna å andra sidan vill här lyfta fram kunskapsperspektivet som andra sidan av myntet. Att byta skola är en stor förändring för en elev och ställer höga krav på överlämning och ett väl förberett mottagande från rektor och lärare för att eleven inte ska tappa takt i lärandet och kunskapsinhämtandet. Skolbyten sent på terminen kan även försvåra en rättssäker bedömning och betygsättning av eleven.

Skolinspektionens årsrapport 2018 lyfter fram ”Risken är att skolbyten […] får stor betydelse för den enskilda individens fortsatta lärande […]. Därför är det viktigt att ansvariga inom olika skolformer arbetar för att underlätta smidiga och effektiva övergångar […].” Som skolhuvudman måste vi alltså ta detta på allvar och göra vad vi kan.

Ett ständigt inflöde av nya elever påverkar heller inte bara eleven som byter utan även klasskamraterna på den nya skolan. Den som jobbat med grupper känner väl till vad som sker när nya personer ansluter. Sker det gång på gång riskerar situationen att bli orolig innan alla hittat sin roll. Vill vi värna kunskapsinhämtning och studiero måste vi också våga sätta ner foten om skolbyten och skapa en strategisk plan för detta.

Störst är utmaningen med ett kontinuerligt inflöde av elever på skolor som redan har en stor utmaning – skolor som ligger i utsatta områden, där det finns platser över. Varje månad kommer det in ett par hundra ansökningar från vårdnadshavare som vill byta skola för sina barn. I vissa fall kan det komma in flera ansökningar för samma elev under en termin. En elev som redan har bytt skola en gång vill byta igen. Genom att vi nu inför perioder för byten stöttar vi skolorna. Det är något som efterfrågats av många skolor som jag besökt.

Framöver kommer man kunna ansöka om skolbyte när som helst på året men byten genomförs samlat, vid fyra tillfällen per läsår: inför respektive terminsstart samt vid ytterligare ett tillfälle under terminen, om det inte finns särskilda skäl för ett direkt byte. En elev som har en svår situation i skolan ska efter dialog naturligtvis kunna ges möjlighet att byta även utanför perioderna. Uppsalas skolor består inte av hemska byråkrater, utan av individer som jobbar i skolan för att de vill barn och ungdomar väl.

I Västerås infördes bytesperioder i grundskolan för cirka ett halvår sedan och erfarenheterna är så här långt goda. Där var samtliga politiska partier positiva till förslaget och förstod värdet av att låta struktur omgärda skolbyten. I Uppsala har vi inte lyckats nå enighet i frågan. M, KD, C och SD röstade nej.

Kärnfrågan är om valfrihet och ett fritt skolval bara finns om man kan byta skola varje dag, hela året. Mitt och Liberalernas svar är nej. Att välja och byta skola är långt ifrån jämförbart med att välja kvällens tv-serie eller morgondagens kläder.

Helena Hedman Skoglund
(L), Skolkommunalråd, ordförande utbildningsnämnden

Publicerad i UNT 2020-05-19.