Äldre behöver ses som en tillgång i samhället

Nu är det tid för handling och krafttag inom äldreomsorgen. Det handlar om de äldres kontroll över sin vård genom skärpt lagstiftning för att förbättra äldres levnadsvillkor och den medicinska kompetensen i kommunerna. Dessutom behövs en bättre personal- och lönepolitik för att höja statusen för vårdyrken inom äldrevården. Allt detta är centrala åtgärder för att råda bot på bristerna inom äldreomsorgen.

I Sverige skiljer vi oss från många andra länder genom att vi ofta sätter ålder före kompetens vid exempelvis anställningar. Det får negativa konsekvenser både för demokratin, arbetslivet och samhällslivet när inte årsrikas kompetens tas till vara. Det finns visserligen ett förbud mot diskriminering på grund av ålder genom den diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 och breddades 2013 till att omfatta alla samhällets sektorer. Från 1 januari 2017 gäller dessutom att arbetsgivare, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare ska genomföra ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering. Lagen är tydlig, men en förutsättning för att den ska få genomslag är att den används. Då skulle den också kunna leda till en attitydförändring gentemot äldre.

Kulturintresset bland äldre ökar och önskan att delta i föreningslivet är stor, men samtidigt upplever många en otrygghet utanför det egna boendet. Många äldre efterfrågar kunskap om modern teknik (ca 400 000 äldre lär vara utan grundläggande kunskap i datoranvändning) men har svårt att få tillgång till den. Ett stort problem är äldres ofrivilliga ensamhet, som lätt kan leda till psykisk ohälsa.

2020-talets äldrepolitik måste ta sikte på:

• att riva ålderstrappan och åldersbarriärer
• att ändra attityder och upphöra med särbehandling av människor på grund av ålder till exempel i arbetslivet
• att inom politiken öka representationen av äldre i beslutsförsamlingar
• att bryta ofrivillig ensamhet genom att bland annat skapa olika möjligheter till social samvaro och stimulans, kanske genom möten över generationsgränserna
• att öka tryggheten genom att organisera och erbjuda sällskap och transporter vid aktiviteter utanför bostaden kvällstid
• att se till att äldre får en god vård och omsorg
• att erbjuda alla äldre grundläggande IT-utbildning genom bland annat IT-coacher där äldre IT-kunniga personer lär andra äldre att använda datorer
• att öka möjligheterna för äldre och unga att mötas i olika verksamheter
• att stödja friskvård och ett aktivt åldrande
• att höja statusen för undersköterskeyrket och införa en fast omsorgskontakt för brukare inom hemtjänsten, enligt det utredningsförslag som föreligger

Det behövs en bättre äldrepolitik för alla årsrika inom samhällslivet, arbetslivet, vardagslivet och vården av äldre. Det är en av de viktigaste frågorna som Liberalerna jobbar för att uppnå.

Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L)
Harald Nordlund, f.d. riksdagsledamot och f.d. kommunalråd (L)
Mohamad Hassan, kommunalråd (L)
Lina Nordqvist, riksdagsledamot (L)
Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L)
Helena Hedman Skoglund, kommunalråd (L)
Camilla Westerborn, ledamot i Äldrenämnden (L)
Gunnel Borgegård, ersättare i Äldrenämnden (L)

Publicerat i UNT 31 juli 2021.